Min personliga åsikt är att det är många andra olika faktorer som spelar roll hur din åtel fungerar.
- Det viktigaste är att grisarna ska känna sig lugn och trygg när de kommer till din åtel.
- Ha inte för bråttom att skjuta grisen när de kommer.
- Grisarna skall stimuleras d.s.v. de ska få böka och leta efter majsen.
(lägg ut halm samt gör majshål)
När dessa kriterier är upp fyllda så kommer grisarna stanna i timmar på din åtel. De kommer att klia och skrubba sig på tjärträden om om igen. Då kommer de inte bry sig om vilket fabrikat du använder.
Det finns två orsaker varför vildsvinen kliar sig den ena är att dölja sin egna doft , den andra orsaken är att få bort parasiter och andra små kryp som irritera huden.
Vissa tillverkar tillsätter olika dofter som skall dra mer vildsvin till sig.
- Kemisk urin som luktar brunstig sugga.
- Kemisk anis olja.
- Kemisk lakrits olja.
Det finns tillverkare som tillsätter lacknafta (white spririt), terpentin eller sprit för att göra tjäran mer tunnflyttande dessa ska du undvika helt och hållet.
För ett tag sedan fick jag se ett påstående att Biltemas tillsätter kemikaler för att dryga ut boktjäran som jag blev mycket fundersam över.
Jag måste medge att jag inte är någon kemist är bara nyfiken av mig.
Vad jag har kommit fram så är ättika och fenol en biprodukt i processen vid tillverkning av tjära, kol.
Man kan hitta många olika påstående:
”Ett ganska otrevligt och ett extremt otrevligt ämne. Ättiksyran tror jag finns i tjäran dels för att göra den mer lättflytande och dels för att förstärka doften. Ättiksyra är frätande och irriterande för huden. Fenol är en mycket giftig bensenförening.”
Nu är det många år sedan jag gick i skolan, något ploppade upp hos mig ”detta har jag läst någon gång hur man får fram ättika”.
Efter har surfat på nätet så kom jag fram till följande:
Hur får man fram ättikan och fenol?
Vid torrdestillation värms trä eller ved upp till hög temperatur utan syretillträde (skulle annars fatta eld). De gaser som bildas fångas upp och ur dessa får man träsyra, tjära samt träkol.
Ur träsyran utvinnes ättiksyra som destilleras till bl.a. till ättika man får även fram metanol som är grunden till formalin, fenoler som i sin tur är en grundråvara till de flesta plaster.
Kreosot får man genom destillation av tjäran.
Ättikas användningsområden.
Man använder också ättiksyra till inlagd ättiksgurka.
Ättikan har många andra områden t.ex. färgtillverkning, lim, medicin tillverkning, plaster osv.
Länk Ättiksyra
Fenoler användning.
Fenol används bland annat för att tillverka bakelit, en av de första plasterna.
Medicinskt används ämnet för att lindra klåda och för balsamering av lik samt förr som desinfektionsmedel i utspädd lösning, karbolsyra eller karbolvatten.
Fenol används också i solskyddsmedel för att absorbera UV-ljus.
Länk Fenol
Om man tittar på traditionen utvinning av tjära emot ugnsbränd tjära utvinns ur moderna ugnar med högre temperatur. Ugnsframställning innebär att den inneslutna veden utsätts för värme genom en yttre värmekälla. Processen är effektivare än de gamla metoderna – ger mer tjära ur kådfattigare ved. Man kan också bättre styra destillationsprocessen mot vattenfri ljus A-tjära (den högsta kvaliteten som används till träisolering och impregnering).
Man får även en bättre kvalitet på beckoljan som normalt anser att den ska vara den bästa oljan vid milning.
Kvaliteten på oljan som är processtyrt, ju längre processtid och noggrannare process ju dyrare blir olja.
Alla gaser som bildas vid tradinonel milning förbränns delvis i milningsprocessen och resten åker ut i atmosfären. Milningsprocessen är också mycket svårt att styra och därför kan det blir skiftande kvalitet på tjäran.
Länk Tillverkning