Socialt system

Vildsvin förekommer oftast i sociala grupper, som består av en ledarsugga samt undersuggor/gyltor dessa bidrar till att maximera kultingarnas överlevnad. Galtarna lever ensamma och bidrar som sagt inte till vården av kultingarna. Suggorna lever i en grupp är i regel besläktade i mor-dotterlinjer där den äldsta suggan är dominant. Samarbetet mellan suggorna är mycket komplicerad med strikta regler. Den dominanta suggan som styr var och när de ska söka föda samt var daglegor ligger. Om en ledarsugga dödas kan detta leda till att kvarvarande suggor/gyltor bryter den sociala grupperingen och etablerar nya hemområden.

Merparten av suggor/gyltor blir då könsmogna om ledarsuggan dödas, eftersom det är ingen som styr över gruppen längre. Detta kan innebära att förökningstakten påskyndas drastiskt. Ett annat problem som kan uppstå om ledarsugga dödas är att gruppen kan ändra sina rutiner för var de söker föda, placering av sina daglegor etc.

Ledarsuggan stöter bort unggaltarna när de börjar bli könsmogna vid ca 12 månaders ålder.
Unggaltarna bildar ofta små egna grupper tills de är ca 24 månader gamla. Efter detta skiljs de åt och de går över till att leva ensamma resten av livet ut. Dessa unggrupper kan betraktas som rena tonårsligister, de är över allt och ställer till oerhörda problem för bönder, husägare etc.

De vuxna galtarna som konkurrerar om parningstillfällen är enstöringar. Vuxna galtar blir ofta bortmotade av suggruppen, speciellt när de har små kultingarna. Generellt sett kan man säga att galtarnas enda uppgift är att betäcka suggor och att de är väl rustade, med sylvassa betar och broskbepansrade bogar, för att slåss om varje parningstillfälle. Galten lever då ihop med flocken tillfälligt under brunstperioden men det är ledarsuggan som styr och bestämmer över sin flock ändå.

Vad är skillnaden att jaga älg, rådjur och vildsvin?

Förutom att älg och rådjur är idisslare och vildsvinen är allätare.
Om man tittar på rent socialt sett så är det väldigt stor skillnad.
Rådjur och älg lever mer självständiga liv och kan leva små grupper tillfälligt men de har inga sociala system som vildsvinen har.

Rent jaktmässigt är det mycket stor skillnad mellan älg, rådjur och vildsvin.
Vildsvinen går inte ut på öppna fält om de inte behöver det medan älg och rådjur går ut på öppna fält medan vildsvinen går mycket gärna in i snår och täta buskage mm.
När vildsvinen blir trängda och jagade så kommer de som en kanonkula, svansen står rakt upp.

Vi svenskar är mycket duktiga på att bedriva älg och rådjursjakt men den infrastruktur passar inte till vildsvinjakten. Här gäller andra regler och förutsättningar. Om man jagar vildsvin med drivande hund för många gånger per år så dra de bort till lugnare platser. Grisarna är ett mycket känsligt djur så fort de blir störda av sin omgivning så ändrar de sitt beteende/mönster. Ca 2-3 gånger per år är lämpligt att drevjakt på hösten med några månaders mellanrum.

Älg- rådjursjakten är mycket lättare eftersom djuren kommer ofta tillbaka till sina områden efter jakten. Många gånger kan man se att skogsavverkningsmaskiner jobbar för fult, ca 100m därifrån så kan man se älgar/rådjur äta på den avverkade skogens grenar mm.
Vildsvinen skulle dra bort omgående om skogsavverkningsmaskiner skulle avverka skogen i dess närområde.
Allt för många gånger kan man läsa följande frågeställning ifrån åteljägare
.
Har ett litet problem….
Har svårt att få grisarna att besöka åteln mer frekvent.
De kan vara där 3-4dgr i sträck för att sedan vara borta lika länge.

För 2veckor sedan sköt jag ett vildsvin på min åteln.
Sen dessa har de inte kommit tillbaka till åteln.
När kommer det tillbaka?

Grisarna kom och de gick direkt, varför då? Jag satt helt stilla och de kunde inte ha hört mig.

Om man tänker till lite så är det inte så konstigt att grisarna inte kommer till din åtel efter du har skjutet en.
Normalt tar det ca 3-4 veckor innan grisarna kommer tillbaka till din åtel. Det beror på omständigheten när du skjuter grisen.
Du kan ju ha flera grupper som kommer till din åtel och då ändras förhållandet. Därför är det ganska viktigt att du har koll på din åtel.

Varför kommer inte grisarna varje dag till min åtel? Det räcker att någon störning i närområdet där grisarna lever. Kanske din åtelgranne sköt en gris ifrån den gruppen som brukar komma till din åtel, eller något annat som störde.

Man säger att hundarna har 1000 gånger bättre luktsinne än vi människor har. Vildsvinen/Tamsvin har ca 7 gånger bättre luktsinne än våra hundar. Grisarna kan redan känt av din vittring innan de kommer fram till åtel. Många gånger så går suggan runt åteln innan de går fram. Lilla minsta tecken på fara så drar de.

En kamera är bra att ha för att få någon typ av dokumentation.
För gärna en dagbok när du på åteln samt när du jagar. Efter ett tag så kan man få ett mönster hur grisarna rör sig mm samtidigt blir jakten lite lättare.

Läs också. Gott om tid